Tillslut.

Äntligen är det februari. Jag trodde aldrig att januari skulle ta slut, plågsamt lång månad.

Det första jag gjorde som löntagare och konsument den tjugofemte var att rusa till H&M och köpa mig ett par riktiga mammajeans.

Jag har en aversion som är total mot leggings på vuxna människor, kan inte hjälpas, men jag tycker att det är urfult. (Nu behöver ingen uppröras för detta, jag är så långt ifrån modebloggare man kan komma, så strunt i vad jag tycker!) Trots detta har min enda räddning under graviditetens första månader, de där månaderna när jag i rask takt marscherade upp 12 kilo och bäbin fortfarande var typ en centimeter och vägde 20 gram och jag bara var fläskig utan minsta antydan av gravidmage (bara av sportlunch och ben&jerry..), varit en variant på denna styggelse – treggings! Treggings, alltså, bara namnet låter ju osannolikt koko. Vad står det för? Men jag hittade två stycken, ett par svarta och ett par mörkblå, och det är alltså tajts i typ jeanstyg med resårmidja. Dessa har jag hasat fram i, dag efter dag, månad ut och månad in.

Nu sen den 25:e januari känner jag mig påklädd för första gången på evigheter. Mammajeans, hallelujah!

Äntligen.