I går kom kallelsen till förlossningen. Av pest eller kolera väljer jag planerat kejsarsnitt.
Innan jag får kommentarer kring allt jag missar och hur oerhört fantastiskt det är med det dära härliga spontana vaginala, så vill jag bara säga:
Igångsättning i v 42+5, ett värkarbete till 100% syntetiskt, epidural som bara tog på halva magen och som final ett akutsnitt efter två dygn, dvs i v 43+0.
Sådärja, nu går det bra att försöka få mig att se tjusningen i en spontan förlossning.
Jag sa också nej tack. 2 ggr till och med, efter yada yada yada som slutade med ett akutsnitt. "Stackars dig", sa någon. "Du får aldrig veta hur det känns." Nä, men jag är rätt nöjd ändå.
SvaraRadera/petra
Nej. :) Jag förstår om du inte vill testa igen. Man vet ju inte om det blir samma visa heller, kan ju bli så.
SvaraRaderaSka jag vara helt ärlig så är jag nog egentligen rätt nöjd med att missa just det där med förlossning...
SvaraRaderajag har bara pluppat ut två kids ur ett kirurgskuret hål på magen, men tror mig vara lika bra mamma för det.
SvaraRaderaPetra: Herregud liksom! Vad är det man missar? Man vill väl ha en positiv upplevelse, och en leverans i form av ett barn som man väntat på i nio månader!
SvaraRaderaLena: Läste nånstans att det var genetiskt betingat, så det känns ju ändå som om nåt liknande förlopp vore mest sannorlikt.
S&Bs mamma: Word! Du har inte missat nåt! Graviditet är inte heller nåt jag tycker är fäb, så det har du inte heller missat. Du gick på godbitarna direkt! :D
Frida: Sonen är ju utskuren, så att säga, och jag tror att både han och jag är överens om att jag är världens bästa mamma. ;)
fyra ungar, fyra snitt. två efter överjävliga försök till vaginala förlossningar (46h värkarbete o 28h värkarbete. de sista två var planerade snitt. inget kaos efteråt, mammafika efter det sista snittet, och framförallt en bra start för ungarna att ha en mamma som mentalt är med! din förlossning, ditt beslut! :) OM jag varit född 100 år tidigare så hade med all säkerhet både jag och min förstfödde dött, som det var fick min dåvarande man försöka freda sig med tanken att någon av oss inte skulle överleva. det gjorde vi, men det var på vippen.
SvaraRaderaTror att du är den bästa att avgöra vad du vill ha för förlossning. Trams att komma med pekpinnar om vad man missar. Man får en underbar bebis, punkt. Lycka till när dagen kommer :)
SvaraRaderaOm jag kunde göra om, skulle jag göra precis så. Så jag tycker du gör helt rätt!
SvaraRaderaLady M: Hjälp! Vad otäckt! Tur att det gick bra, trots allt. Jag känner ju precis så, min förlossning - mitt beslut. Basta.
SvaraRaderaAnnaoco: Precis, det är ju ungen man vill ha!
Camilla: Tack, det tycker jag också. :)